Storsjöyran fanns redan på 60-talet, då som en manifestation mot utsugning och avfolkning av Jämtland. Halvt på skämt och halvt på allvar utropade man en egen republik. När Yran återuppväcktes 1983 i modern tappning blev republiken Jämtland en inramning för festivalen. Man skapade då även en flagga och utsåg en nationaldag.
Den jämtländska identiteten är fortfarande ett viktigt inslag på festivalen som ibland kallas för Jamtarnas Befrielsefest. Vid midnatt på Storsjöyrans lördag håller Jämtlands president varje år sitt traditionsenliga tal till folket. Detta är en av Yrans stora höjdpunkter, då den övriga festivalen tystnar och jämtar, härjedalingar, ravundingar, hemvändare och turister samlas på torget med republikflaggor i händerna.
PRESIDENT. Republiken Jämtlands president är den Jämtlandsbördiga skådespelaren, humanisten och aktivisten Eva Röse.
NATIONALSÅNG. Jämtland har en egen nationalsång – Jämtlandssången. Presidenttalet avslutas enligt tradition med att publiken tillsammans sjunger denna.
FLAGGAN. Färgerna i Jämtlandsflaggan symboliserar republikens natur. Jämtland är indelad i tre delrepubliker och trefältsindelningen symboliserar också var och en av dessa. Blått som den stora, blåa himlen över delrepublik Jämtland, vitt som de snöklädda, vita fjällen i delrepublik Härjedalen och grönt som de gröna ängarna och skogarna i delrepublik Ravund (Ragunda).
SPRÅKET. Till skillnad från andra utpräglade dialektområden har språket ett gemensamt egennamn – Jamska.
HÖGTIDSDAGAR. Republiken Jämtland firar sin nationaldag 12 mars. Andra viktiga datum i kalendern är Storsjöyran, månadsskiftet juli-augusti och älgjakten som inleds första måndagen i september månad.
KONSULAT. Runt om i världen har vi jämtar vänner som gärna ger oss en hjälpande hand om vi hamnar en smula ur kurs. På varje konsulat finns Republikens konsulatskylt uppsatt. I dagsläget finns det 18 st konsulat runt om i kosmos. Allt från Sao Tomé till Equador till Nya Zeeland.
